Det är juni 2006. Bomässan Bo06 har precis inletts. I en överfylld skolaula presenterar JMs miljödirektör Lennart Henriz företagets satsning på 16 energisnåla radhus i Järingegränd, mitt i Tensta. Ambitionen då var att sänka energianvändningen med 30 procent jämfört med traditionellt nyproducerade hus. Nu, drygt tre år senare, konstaterar han att målet uppfyllts med råge; mätningar visar att energianvändningen har halverats och i flera fall gått ner mot en tredjedel.
- Vi är förstås väldigt glada och nöjda, säger Lennart Henriz, miljödirektör på JM! Men gladast kan våra kunder vara; de energiåtgärder vi gjorde i Tensta är nämligen JM-standard numera, vilket innebär kapade uppvärmningskostnader och minskade koldioxidutsläpp.
Hemligheten bakom framgången i Tensta är bättre isolerade väggar och fönster och ett system för värmeåtervinning. Inga konstigheter egentligen. Och från utsidan finns det heller inget som avslöjar att det bakom de kulörta träfasaderna på Järingegränd döljer sig ett lågenergihus. Det ser ut som vilket modernt radhusområde som helst.
- Syftet med Järinge var att ta fram bostäder med samma bekvämlighet och komfort som kunderna är vana vid men med en betydligt lägre energianvändning och med en prislapp som kunderna har råd med, förklarar Lennart Henriz.
I Järingegränd räknar man med att energianvändningen i genomsnitt är nere på 65 kWh/m2 och år och i ungefär hälften av husen har användningen gått så långt ner som till 45 kWh/m2 och år. Dessa siffror ska jämföras med de 110 kWh/m2 och år som anges som standard i Boverkets byggregler.
För det enskilda hushållet innebär det minskade energibehovet en kostnadsbesparing på omkring 2 500 kronor per år.
Att energianvändningen skiljer sig åt mellan de 16 radhusen beror till viss del på skillnader i bland annat olika uppvärmningssystem. Men framför allt beror skillnaderna på hushållens beteende. Mätningarna från Järingegränd visar att energianvändningen i identiska bostäder kan variera med så mycket som 100 %. Skillnaderna har sin grund i familjens storlek och beteende; hur man duschar, tvättar, badar, vädrar osv.
Redan 1986 genomförde JM det första energiprojektet och sedan dess har utvecklingen mot dagens lågenergihus fortsatt. Men det har alltid handlat om att utveckla JM-standarden, snarare än att ta fram extrema experimenthus.
- När vi genomfört dessa åtgärder i hela JMs produktion i Sverige kommer totalt 19 000 megawattimmar att sparas per år, avslutar Lennart Henriz. Minskningen av koldioxid uppgår till 1 300 ton årligen vilket motsvarar cirka 7 000 personers flygresor mellan Stockholm och Malmö per år.
