De är som schweiziska arméfällknivar, JMs egna experter på marksanering: Jeanette Dau, Jessica Paulin och Björn Oscarsson Gardbring. De har en rad olika egenskaper att fälla ut i olika faser av sitt jobb där de omväxlande agerar som projektledare, detektiver, kommunikatörer, arkeologer, diplomater och kemister.
När de är klara med sitt jobb står det nya bostadshus på mark som garanterat inte innebär några risker för människor eller miljön.
– Marksaneringen följer ett projekt från inköp av marken till byggandet av husen. Det finns många utmaningar som måste lösas under projektets gång, framförallt att övertyga myndigheterna att platsen är lämplig att bygga på så att vi får detaljplanen godkänd och får bygglov. Därför måste vi göra bra provtagningar, riskbedömningar och åtgärdsförslag, säger Jeanette Dau.
Tidplanen för bygget är noggrant satt efter alla konsulter och företag som är med och bygger. Marksanerarnas utredning och sanering får därför inte fördröja projektet, trots att det ibland kan dyka upp saker som inte gått att förutsäga.
– Då är det en fördel att vara erfaren och kreativ, säger Jeanette Dau.
En stor andel av marken där det byggs nya hus i storstadsregionerna är före detta industrimark. För 60 – 100 år sedan fanns det många giftiga kemikalier på marknaden men kunskapen om hur de påverkade hälsan eller naturen var liten.
– Man slaskade, spillde och slängde ut rätt mycket, de visste inte hur giftigt det var. De kunde till exempel ha stora bad med blymönja till rostskydd eller kromgarvning av läder, säger Jessica Paulin.
Prover på jorden tas vid fyra olika faser av ett byggprojekt: första gången innan JM köper marken, andra gången när byggprojektet planeras (det som kallas projektering). Tredje gången är under byggfasen när någon okänd miljösynd dyker upp under grävmaskinernas skopor.
– Grävmaskinisterna kan hitta någon gammal nedgrävd oljecistern eller märka att jorden har en konstig färg eller lukt. Då rycker vi ut och tar prover igen, säger Jessica Paulin.
Den fjärde provtagningen gör de på jorden som lämnats kvar på tomten, som en sista kontroll att jorden klarar miljökraven.
Provtagningen görs av inhyrda konsulter med hjälp av en jordborrmaskin eller helst en grävmaskin. Ju större provgrop desto mer information får de av till exempel jordlagerföljder och synliga föroreningar eller lukter.
Jordproverna läggs i täta plastpåsar och skickas in till labbet. Resultaten ska sedan analyseras och jämföras med olika riktvärden. Naturvårdsverkets generella riktvärden och gränsvärden avgör vilka jordmassor som kan vara kvar på platsen, vilka som ska köras bort samt till vilken deponi massorna ska köras.
– När analyserna är klara är det dags att anmäla den planerade saneringen till kommunens miljökontor. Tjänstemännen vill veta vilka kemikalier vi hittat och hur vi tänker utföra saneringen, säger Jeanette Dau.
När bostadsprojektet är klart och husen byggda är redan nästa projekt igång. JMs specialister hanterar ofta ett tiotal projekt parallellt men i olika faser.
För en utomstående kanske JM verkar vara som vilket affärsdrivande företag som helst. Det många inte tänker på är att verksamheten är som en stor saneringsmaskin som stadigt tuggar sig igenom allt fler av städernas gamla miljösynder.
Jeanette Daus, Jessica Paulins och Björn Oscarsson Gardbrings envisa och noggranna arbete leder varje år till att tusentals ton förorenad jord tas bort ur stadsmiljön. Motsvarande 20 fullstora fotbollsplaner befrias från gifter, varje år. Efter sig lämnar verksamheten nya attraktiva miljöer där ingen riskerar att få i sig miljöfarliga ämnen.
Det är en stor vinst, inte bara för JM och bostadskunderna, utan för hela samhället.
