Rakt ner i betongen... - Natasha

Hur som helst så sker detta moment efter att man monterat fillen. Hur detta går till berättade jag om i förra inlägget. Innan gjutningen kan börja måste man dock genomföra massor av moment där olika underentreprenörer är delaktiga. Vi har rörmokare som måste dra sina rör, vi har utsättaren som specificerar en gjuthöjd, vi har elektriker, ventilationsmontörer samt även armerare som sköter armeringen.

Armeringen görs först och därmed direkt efter att alla plattbärlag har lyfts och monterats på plats. Då följer man självklart en armeringsritning som specificerar hur armeringen ska ligga och vilket slags järn som ska användas. Nedanför ser ni en bild på lite olika slags armeringsjärn. Utsättaren jobbat parallellt med armeringen och för denne är det oerhört viktigt att bli klar i tid då underentreprenörerna utgår ifrån utsättarens angivelser. När armeringen är på plats och utsättaren är klar så kan rörmokare, elektriker samt ventilationsmontörerna börja jobba på sina respektive ansvarsområden. Därav är det av stor vikt att man följer tidplanen då det annars kan leda till stora förseningar samt i värsta fall flaskhalsar.

När underentreprenörerna är klara med sina arbetsuppgifter är det då dags för valvgjutningen. Vid gjutningen så brukar det vara fyra personer som hjälps åt. Vi har en som står med en spak och sköter betongen, vi har en person som “slodar” (förklarar senare vad det betyder), en person ansvarar för att höjden på betongen blir rätt och så har vi en person som styr slangen och riktar betongen. Det kan absolut vara fler personer som är inblandade och även andra roller men detta är baserat på min erfarenhet efter ha jobbat på två olika byggen. Nedanför ser ni en bild på “betongare” in action.

Huvudprincipen vid gjutning är att man börjar med att gjuta skalväggarna som fillen är monterad på. Detta görs 1-2 dagar innan valvgjutningen och då gjuter man endast halva väggen vilket även kallas för att “bottna”. Anledningen till varför enbart halva väggen fylls med betong har med säkerhetsskäl att göra och handlar om att väggen kan gå sönder ifall man fyller hela på en och samma gång.

När det är dags för valvgjutning så börjar man med att gjuta klart skalväggarna, dvs de fylls med betong. Detta kallas även för att “toppa” väggarna. Därefter så påbörjas gjutningen av badrummen. Genom att inhägna badrummen med träplankor blir det lätt att veta var man ska gjuta. Betongen i badrummen är annorlunda från resterande betong vilket är anledningen till varför man gjuter badrummen innan resterande valv. Dels är det en betong som torkar ut snabbare, vilket är viktigt då badrum har andra säkerhetskrav gällandes fukthalt i betong när det är dags för flytspackling. Dessutom skiljer sig höjden på betongen i badrummen i jämförelse med resterande valv.

När badrummen har gjutits klart fortsätter man med valvet. Personen som styr slangen ser till att betongen fyller ut alla områden, medan personen som ansvarar för lasern ser till att höjden på betongen blir rätt. Man justerar betongen med en kratta som används för att antingen kratta bort betong eller tillföra betong till en punkt på valvet. Sedan har vi som sagt en person som “slodar”. Slodan ser ut som ett upp och nedvänt T som både Donna och Linnea berättade om i sina inlägg. Redskapet används för att gunga till betongen så att ytan blir jämn och fin, se bild nedanför.

Tidigare har jag testat på att sloda och därför ville jag testa på någonting nytt denna gång. Jag fick istället testa på att använda krattan för att justera mängden betong och i slutet fick jag även jobba lite med slangen och rikta betongen. Slangen väger väldigt mycket och är mycket mer svårhanterlig än vad man tror, särskilt när man står och balanserar på armeringen som man för övrigt inte ens ser...Hur som helst så gick det väldigt bra för mig i början - bortsett från de gånger som min stövel fastnade i armeringen och betongen och jag klev upp utan stövel haha

Hur som helst så ville betongarna driva med mig i slutet av gjutningen så de satte full fart på betongen som sprutades ut ur slangen som började sprattla helt frenetiskt. Jag fick ju panik och gjorde det enda misstaget man inte bör göra när man ska gjuta - jag försökte styra slangen och hålla fast den. Jag insåg snabbt mitt misstag när den började sprattla ännu mer, och till slut gav jag upp och det ledde till att jag sprutade in betong i mina egna stövlar. Se nedanför för bildbevis.

För att sammanfatta det hela så var det väldigt kul att vara med och gjuta så länge det varade. Det var väldigt jobbigt och svårt att koordinera så många saker samtidigt men ändå tycker jag att detta var en av de roligaste grejerna jag har gjort hittills på min praktik!

//Natasha