Goda grannar skapar större trygghet än kameror

Oavsett var eller hur man bor kan nog de flesta enas om en sak – att kunna känna sig trygg där man bor är bland det viktigaste som finns. I JMs Nordisk boendebarometer märks det: typiskt trygghetsskapande företeelser som säkra gångvägar i närhet av skolor och förskolor, god ljussättning i gemensamma utrymmen, välskötta gemensamma utrymmen och öppna ytor värderas högt i undersökningen.

– Vi har definierat social hållbarhet i våra projekt utifrån fem olika aspekter och trygghet är en av dessa, berättar JMs hållbarhetschef  Maria Sandell. Det är roligt att det verifieras i boendebarometern, att boende verkligen värdesätter något vi också lyft fram som centralt när man bygger bostadsområden.

Vad många önskar sig av närområdet är inte minst att det ska vara levande och öppet. I Sverige märks det till exempel genom en spirande önskan om så kallade sociala kontaktpunkter (caféer, barer, restauranger och kulturella upplevelser).

– Ju fler som är ute desto tryggare blir det, konstaterar Sara Revström, landskapsarkitekt vid ÅWL Arkitekter.

I Sverige anser 57 procent av de tillfrågade att god grannkontakt är viktigt för att känna trygghet. Även skolor och förskolor ses som trygghetsskapare i ett område, även hos de som själva inte har små barn. Barnens liv och rörelse bidrar helt enkelt till ett mer levande bostadsområde. Bland 60-plussare är det särskilt viktigt med god grannkontakt.

– I takt med stigande ålder kanske man blir mindre mobil. Många kanske rör sig mest i närområdet och då blir det ännu viktigare att  det finns liv och rörelse runt omkring. Att man får utbyte både med andra generationer och olika sorters verksamheter, menar Maria Sandell. 

Sara Revström lyfter också fram vikten av att det ska finnas ögon som tittar ut ibland och som har bra översyn.   

– Man ska inte bli ensam, man ska kunna känna att om jag behöver det kommer någon att höra och se mig, säger hon. Att det lyser i fönster eller är folk på en balkong gör mycket för tryggheten. En sak som är viktig då är att lägenheter som vetter mot gatan är lite upphöjda från gatunivån, annars blir det ofta att man drar ner persiennerna för att skydda sig mot insyn från förbipasserande.

 

 

Enligt Nordisk boendebarometer blir det för 60-plussare också viktigare med områden med både demografisk blandning och en mix av olika boendeformer.

Önskan om att känna tillhörighet i sitt närområde märks också i dragningen till familj och vänner. Särskilt stor är den i Norge där en dryg tredjedel av de tillfrågade vill ha nära och kära i sin direkta omgivning.

– Vi ser att områden där vi erbjuder ett varierat utbud med både småhus, flerfamiljshus och äldreboenden, som på Myrvoll Stasjon Syd i Oslo, flyttar mor- och farföräldrar ofta in för att kunna vara nära sin familj, säger Ellen Kathrine Fagerslett, landskapsarkitekt och projektutvecklare på JM Region Oslo. 

Men hur skapar man trygghet? Hur bygger man in den i bostadsområden? Hur utvecklar man den över tid?

– Vi har tagit fram olika saker man behöver titta på i ett tidigt skede för att skapa trygghet, säger Maria Sandell. Det vi vill göra är att underlätta för de boende att mötas och att det inte finns mörka hörn eller den typ av växtlighet där man kan gömma sig. Vi vill att det ska finnas mötesplatser där man kan lära känna sina grannar. 

I Finland märks ett intresse för den typen av mötesplatser – öppna ytor, parker, lekplatser och parker för rekreation och fysisk träning – för att skapa av trygghet i ett område. 

– Vi som arkitekter vill skapa platser där man kan lära känna varandra, säger Sara Revström. På bostadsgårdarna planerar vi till exempel alltid in en plats för småbarnslek. Det är bra för barnen så klart, men nästan ännu mer för föräldrarna i och med att det blir en naturlig mötesplats för dem.

Hon berättar vidare att ÅWL Arkitekter allt oftare ritar in långbord på bostadsgårdarna, eftersom det på så sätt känns mindre som att platser på gården är ”upptagna”. Vid ett långbord kan flera grannar få plats att äta en middag med mat från den gemensamma grillen, men också att till exempel sitta bredvid och arbeta med sin dator utomhus. 

– Vi vill skapa spontana mötesplatser och varje gård behöver flera. Känner man varandra är det också lättare att samarbeta och ta gemensamt ansvar i ett bostadsområde. 

En allt viktigare aspekt ur trygghetsperspektiv är belysning. Nästan var tredje person (31 procent) i Finland och Sverige ser det som ”Mycket viktigt”. Det är också en av de trygghetsfrågor som ses som allra viktigast också för JMs projektledare Anna Broberg.

– Att hitta rätt belysning på innergårdarna är en ständig avvägning. Det ska vara ljust, men samtidigt inte blända någon som har lägenhet på gårdsplanet. Vi har vissa ljustal vi ska uppfylla på gårdarna, så vi jobbar mycket med bländning till exempel. Det lättaste är att sätta högt belägna lampor, men de är ofta ganska störande för de som bor på första eller andra våningen. 

Ökad övervakning eller närvaro av väktare ses däremot inte som särskilt trygghetsskapande. Även om intresset för kameror i ens bostadsområde finns tycks det relativt lågt. I alla länder är det istället fler som inte upplever dessa som viktiga faktorer för att känna trygghet i bostadsområdet.  Finland är det land som är mest positivt, Norge det som är minst positivt (27 respektive 14 procent tycker att det i någon mån är viktigt). 

– Det kan finnas speciella behov och problem som gör att övervakningskameror eller väktare behövs, men jag tror att de ofta bara skapar en oro och rädsla, säger Sara Revström, landskapsarkitekt på ÅWL Arkitekter. De signalerar att området är farligt. Det är bättre och viktigare att skapa platser där man känner sig hemma, där man känner sig stolt över området där man bor och tar ansvar över det.

Sara Revströms tankar återspeglas också i Nordisk boendebarometer. Snarare än att bygga ett övervakningssamhälle verkar önskan hos de tillfrågade vara att bygga starka lokalsamhällen och då gärna ned på den allra mest lokala nivån, det vill säga det egna bostadsområdet. 

För att redan från början skapa en särskild känsla för ett nybyggt område, som med tiden kan skapa trygghet, lyfter JMs Anna Broberg fram vikten av kommunikation. När man idag kan köpa en lägenhet både ett och ett halvt och två år innan det är färdigt blir det allt viktigare att redan från början berätta för de som ska flytta in hur området utvecklas och vad som väntar dem. 

– Oavsett om vi bygger ett helt bostadsområde eller bara ett hus måste vi komma ihåg att det är människors hem som byggs, säger Anna Broberg. Man måste ha en oerhörd respekt för det. 

Ladda ner hela rapporten som pdf här.