– Vi blev förvånade över att det var en så hög siffra, säger Madelene Eriksson som tillsammans med Line Verheij gjort examensarbetet vid institutionen för byggteknik på Uppsala universitet.
Studien är ett samarbete med JM och en del av företagets arbete med att halvera sitt eget byggavfall till år 2021. Den här minskningen ska ske genom att byggprocessen effektiviseras med ungefär 170 nya steg i JMs byggrutiner.
Tjockputs vanlig på nya hus
Examensarbetet om putsspill omfattar kalkcementbruket tjockputs, som ofta används på nya byggnader. Det ger en estetiskt tilltalande fasad som är motståndskraftig mot sprickbildning. Putsen pumpas upp genom en smal gummislang och sprutas sedan på i två lager.
Det andra lagret puts ”rivs” sedan, det vill säga jämnas till med en så kallad spikbräda för att få önskat utseende på fasaden. Ungefär 13 procent av den inköpta putsen rasar då ner på marken.
Putsspillet samlas upp efter att byggställningen har plockats ner. Men materialet är ofta blandat med andra material, exempelvis plast och metall. Därför sorteras det oftast som blandat avfall på byggarbetsplatsen.
Ytterligare två och en halv procent av putsen blir spill när slangen spolas rent i slutet av varje arbetsdag.
– De här två procenten går att minska genom att planera byggprojektet så att putsmaskinen alltid kan stå nära fasaden. Då går det att använda en kortare slang. Det ger mindre spill och skapar en bättre arbetsmiljö, eftersom en kortare slang är lättare att hantera, säger Line Verheij.
Teknikutveckling nödvändig
Att minska de 13 procent som ”rivs av” när fasaden jämnas till är svårare. Det krävs någon form av teknikutveckling, enligt Line Verheij och Madelene Eriksson. Exempelvis en ny typ av tjockputs som inte behöver jämnas till när den lagts på fasaden.
Bakgrunden till examensarbetet är att avfall är dyrt att bli av med och bidrar till byggföretagens negativa miljöpåverkan. Transport, återvinning och förbränning av avfall står för en stor del av Sveriges klimatpåverkande koldioxidutsläpp, enligt Naturvårdsverket.
Examensarbetet är handlett av Caroline Isaksson, miljö- och hållbarhetsspecialist på JM.
