Stockholm - från förr till nu, del 1
Hur såg Stockholm en gång ut och hur bodde vi? I första delen av vår artikelserie om Stockholm genom åren tittar vi närmare på byggandet i efterkrigstidens Stockholm.
I vår artikelserie om boende i Stockholm genom åren backar vi tillbaka i tiden och hittar kök ritade för hemmafruar, blomstrande förorter och en tunnelbana som knyter ihop staden. Från efterkrigstidens framtidsanda till Stockholms första radhus och vidare till dagens smarta planlösningar. Följ med på en tidsresa i 75 händelserika år, där både vårt boende och vårt Stockholm förändras.
Det ser ut som miljontals fjärilar i solskenet. Men det är konfetti och papper som singlar ner från fönstren längs Kungsgatan på folk och linjebussar som trängs där. Det är den 7 maj 1945 och andra världskriget är slut. Världen andas ut och även om Sverige inte var indraget i kriget gror framtidsandan.
– Ett positivt tänkande leder ju till att det börjar hända saker, att samhället utvecklas. Fred har ofta effekten att industrier och byggande kommer igång igen efter ett krig, säger Gunnar Landing, projektutvecklare på JM, som har en hel del att berätta om allt som skett från då till nu.
Ett positivt tänkande gäller även hantverkarbröderna John och Einar Mattson. Sveriges riksdag beslutar om bostadsbidrag och generella bostadslån och vill att trångboddheten byggs bort. Det är ett utmärkt tillfälle för en byggfirma och John startar aktiebolaget John Mattson Byggnads, det som idag heter JM. Han har fokus på Stockholm och det första bygget blir ett bostadshus med 18 lägenheter på Bäckvägen i Hägersten.
JMs första bostäder längs Bäckvägen i Hägersten.
En storstad som lockar - efterkrigstidens Stockholm
På 1950-talet händer det mycket både i Sverige och Stockholm. Landet är tryggt, framtiden ljus och storstaden lockar med jobb och utbildning. Det krävs bostäder för att möta massinflyttningen och de så kallade ABC-städerna skapas i förorterna, där Vällingby är praktexemplet, anpassat för Arbete, Bostad och Centrum. ”Städerna” har alla ungefär samma upplägg. Intill tunnelbanestationen ligger ett centrum med torg, ofta med ett höghus. Flerbostadshusen byggdes i tre våningar och vidare ut från centrum byggdes villor och radhus.
ABC-staden Vällingby som den såg ut år 1960.
– Tunnelbanan som invigs 1950 har också stor betydelse för hur staden utvecklas. Den växer utåt över vattnen och knyter ihop staden, berättar Gunnar Landing vidare.
Efterkrigstiden innebär också en baby-boom och familjer behöver större lägenheter. Samtidigt är hemmafrun central i hemmet och köket blir ett nav anpassat för hemmaarbete med snedställda skåpluckor, högre ergonomisk diskbänk och bänkskivor med Perstorpsplattor.
