Stockholm från förr till nu, del 2
60- och 70-talet – Miljonprogram, de första radhusen och ett Stockholms city i förändring.
Andra delen i vår artikelserie om boende i Stockholm genom tiderna. Vi backar tillbaka i tiden och hittar kök ritade för hemmafruar, blomstrande förorter och en tunnelbana som knyter ihop staden. Från efterkrigstidens framtidsanda till Stockholms första radhus och vidare till dagens smarta planlösningar. Följ med på en tidsresa i 75 händelserika år, där både vårt boende och vårt Stockholm förändras.
Tio år efter starten får JM ett stort projekt som bokstavligen gör avtryck på kartan. John Mattson får förverkliga en önskedröm om att bygga en modern variant av den svenska källarlösa stugan. Det blir radhusområdet Ella gård i Täby som när det är klar 15 år senare, är ett av de största i landet med totalt 500 hus.
– Det är Sveriges första radhusområde, unikt och idag kulturskyddat. Det var Johns första storbygge som kom att bli mönsterbildande, säger Gunnar Landing, projektutvecklare på JM.
Kök i ett nybyggt radhus i Hässelby gård.
Samtidigt som förorterna blomstrar är Stockholm City i förändring. Rullstensåsar sprängs och plattas till, Klarakvarteren rivs och det grävs för bil- och tågtunnlar och snart börjar det byggas också. Uppåt. Fem höghus växer fram vid Hötorget längs Sveavägen.
– JM byggde den tredje och fjärde Hötorgsskrapan. Det var ett prestigeuppdrag som på den tiden var byggtekniskt avancerat. Skraporna stod klara 1962 och är sedan dess ett signum som tillhör Stockholms siluett.
Nybyggda moderna bostäder längs med Tensta allé år 1971.
Under 1960-talet råder högkonjunktur och allt fler söker sig till storstäderna. Regeringen beslutar att införa Miljonprogrammet år 1965. En miljon bostäder ska byggas. Det blir höghus för kärnfamiljen med modern utrustning som större kylskåp och större badrum med plats för tvättmaskin.
Modernt är även det inglasade Täby Centrum som ritas av JMs arkitekt Lolle Lundquist efter en amerikansk förlaga 1968. Här finns gott om plats för bilen och gallerian för shopping är den första i Stockholm.
Samma år går Miljonprogrammet i hamn och nu är trycket på bostadsmarknaden lättare, så lätt att det finns planer på att lägga ner bostadskön eftersom tusentals bostäder i förorterna saknar hyresgäster. Byggbranschen fokuserar mindre på kvantitet och mer på form.
I mitten av 1960-talet öppnar IKEA i Kungens kurva, idag världens största, och de billiga möblerna får allt större plats i de svenska hemmen under 1970-talet. Det är plast, praktiskt, färgglatt och enligt inredningsarkitekten Lena Larsson, som kommer att bli känd som företrädare för en för sin tid okonventionellt vardagsvänlig familjemiljö, ”slit och släng” som gäller.
Middagsinvigning av Täby centrum år 1968.
